Gustavsbergs sågverk

1871 köpte Gustaf Sundberg, som varit involverad i Eriksdalssågens tillkomst, ett markområde i Fröst. Tillsammans med kompanjonen Georg Fredrik Burman, företagare och riksdagsman med ett förflutet bl.a på Gussjösågen i Utanede, Edholms vattensåg i Jämtland, grundlade han Gustafsbergs Sågverk 1873. Sågen hade två ramar och en kvarn som nog kom sig av Sundbergs bakgrund som mjölnare.

Sundberg anlade en allé från sågens ångbåtsbrygga upp till herrgården en bit upp i backen och kompanjonen Burman byggde en sommarvilla för att kunna ha fester med traktens träpatroner när han flyttat till Sigtuna.

Gustafsbergssågen med den raka gatan till herrgården 1904.
Foto: N G Nilsson, ur Björn Janssons samling.

Sågen byggdes ut 1882 till fem ramar och bolaget drev också rederiverksamhet under åren 1883-1893. 1886 avled Sundberg, endast 53 år gammal och Burman dog 1888. Bolaget ombildades och Gustaf Sundbergs son Adolf tog över driften med både vinst- och förlustår. 1895 hamnade dock bolaget i ekonomisk kris och gick slutligen i konkurs. 1896 såldes konkursboet till grosshandlare Jonas Röst. Röst bolag Norrviks Ångsågs AB moderniserade sågen 1901 så den fick sju ramar och var därmed den största sågen. Arbetsstyrkan var kring 150 man. Röst drev sågen till 1912 då han sålde den till ett sterbhus i Stockholm. 1914 köpte Eriksdals Nya trävaru AB med konsul Stang Gustafsberg och de bägge sågarna producerade mycket fram till trävarukrisen 1923. Då såldes Gustafsberg till Strands Nya Ångsågs AB, där sågen brunnit. Stora försök gjordes för att få igång verksamheten och 1928 startade ett bolag med skogsägare och arbetare som aktieägare. 1930 gick bolaget i konkurs och sågen revs.

Målning av Gustafsbergs sågverk vid 1870-talets slut. Herrgården mitt i bilden och Burmans glasvilla till vänster. På kajen i förgrunden de bägge ägarna och kompanjonerna. Foto från Merlo slott.

Gustafsbergs herrgård, byggd 1873. Foto från släkten Sundberg.

Gustafsbergs sågverk idag

Idag finns bara ett fåtal byggnader kvar från sågverkssamhället, men hela strukturen av det samhälle som fanns här är tydligt bevarad. Det gör det lätt att, med äldre bilder som stöd, föreställa sig hur det en gång sett ut.

Sågen finns inte kvar, men tränger man sig in i det täta buskaget i det gamla sågläget så hittar man snabbt fundament till ramarna och rester av pannhuset. Rör man sig i skogen eller strandkanten där brädgården legat så hittar man här och där den bakvedsfyllning som användes för att öka brädgårdens storlek ut i vattnet. Timmerintaget och ångbåtsbryggan är idag småbåtshamn och ställer man sig i ”herrgårdsgatans ” förlängning så skymtar man herrgården.

Herrgården finns kvar i relativt ursprungligt skick, liksom den ladugård som hörde till verkets jordbruk. Handelsboden och konto- rets byggnader finns kvar liksom de bägge skolorna och några bostads- hus. Burmans glasvilla revs 1958 och ersattes av en församlingsgård, men björkallén upp mot Glasvillan finns kvar med åldriga träd.

”Herrgårdsgatan” 1904. Foto: SCA:s arkiv.

Samma vy 2011. Man kan ana herrgården uppe i grönskan.

Inne i den täta skogen där sågen stått hittar man de gamla fundamenten till sågramarna och rester av pannhuset.

Där brädgården en gång låg växer alskogen tät, men i strandkanten visar bakvedsfyllningen på historien. Gamla ångbåtskajen och timmerintaget finns kvar och är idag småbåtshamn.

Bakom en frodig grönska och en pampig grind ligger herrgården från 1873 välbevarad. Bilderna från 2011.

Vid gatan upp mot herrgården finns ett par hus kvar från sågverkstiden. Handelsboden i förgrunden och kontoret i bakgrunden.

De bägge folkskolorna vittnar om sågverkssamhällets storlek och betydelse.

Inga bostadskaserner finns kvar, men några mindre bostadshus från sågverksepoken finns kvar. Här Schymbergsgården.